Per aspera ad astra

Läste ut denna för ett tag sedan.

Handling: Under några hektiska månader har modegalna Elsa Gustavsson provat på sitt livs äventyr i New York. Nu sitter hon bedrövad på ett plan på väg hem till Sverige och föräldrarnas radhus utanför Borås. Så inom kort ger hon sig av igen – till Stockholm. En ensam kväll får Elsa en idé. Hon ska starta en modeblogg. Snart ägnar hon det mesta av sin fritid åt Elsas Mode. Och det fungerar! Bloggen blir inträdesbiljetten till Stockholms glamourösa modecirkus. Elsa får gå på modevisningar, klubbarna kring Stureplan och överklassens fester i skärgården.

Samtidigt är hon trots allt en tjuoettåring från Borås som inte är särskilt världsvan. Hon har en förmåga att säga fel sak till fel person, bli alldeles för berusad, och avslöja lite väl mycket om sitt vilda liv på Mahattan. Dessutom ärElsa väldigt svag för snygga killar. Inte minst Hugo Cronstedt, stans hetaste singel. Vilket ställer till med en del problem.

My thoughts: Detta är en typsik chiclit. Jag hade väl inte så höga förväntningar när jag började läsa den. Sofi Fahrman är en person som jag stör mig på något så oerhört, klarar knappt av att läsa Aftonbladets bilgor när hon har varit med och skrivit. Haha, varför väljer jag då att läsa en bok hon har skrivit? Jag ska erkänna jag fastnade för omslaget av boken och jag tycket att den lät intresant när jag läste baksidan av boken.

Omslagt och insidan är snyggt påkostade och känns helt rätt för genren. Jag gillar även att det finns screenshots av blogginläggen lite då och då.

Boken är väldigt lättläst men känns ytlig och tunn. Innehåller mestadels en massa namedroppande av kändisar, uteställen, restauranger, modemänniskor och klädmärken. Känns ganska ointressant. Ibland blir boken mer en turistguide för Stureplanswannabes än nånting läsvärt.